Så kom du äntligen..älskade styrka...
I dag kom det.dagen som jag väntat på i över ett år...
Allt bara kom över mig i dag & det jag insåg har jag ju redan länge vetat... i ca 2 år.....Men så skall man ju sortera.gå genom.arbeta sig igenom.acceptera.& kunna hantera... vilket jag för en gång skull inte var så bra på att göra.
*jag som alltid annars fixar mina bitar utan hjälp & tragedier*.
Jag tog alltid tidigare en rövar helg med allt där till.
Så mådde jag bra igen...
Men inte den här gången...inte under detta år som passerat...
Nu blir det bara en jävla massa överkuser & jag känner någonstans att jag inte kan lita på mig själv ..Inte det minsta...
Näe.den här gången fastnade jag & var borta ett helt år i en obarmhärtig smärta och svarta väggar som omslöt mig med så mycket hat.sorg... bitterhet & tomhet och oförstårlighet..
VARFÖR?????
När jag läste boken "att leva med en psykopat" för 2 år sedan så ramlade många bitar på plats.
-ahaa.oki.där ser man.tänkte jag & förlät halva min ex krets. Nääe...alla mina ex ta mig faan.
Helt plötsligt så förstod jag varför några var otrogna.några gjorde mig illa fysisgt.många psykiskt... och de alla ljög...ljög..ljög..ljög..
Men frågan var fortfarande...VARFÖR
lät jag detta ske om & om igen???.
Vem var det som lärde mig att acceptera detta fruktansvärda idioti? För nu visste jag att det inte var mitt fel alla gånger...
Jag träffade den första (den irriterande 18 åringen) ..
när jag var endast 14 år...
Jag var ju bara ett litet barn... en liten flicka som letade efter trygghet..kärlek..allt det vackra...hon sett andra har...men inte hon..aldrig hon...aldrig jag...aldrig....j..ag...
Hur skulle jag kunna förstå...inse att han inte var bra för mig...
att han sårade mig & gjorde mig så illa...INTE fysisgt..men psykisgt....krossade mitt hjärta...vi varihop i 3 månader..men jag klippte på riktigt..(skickade dock ett sms i julas)..ha..du ser..jisses...när jag var....29 år gammal....
En flicka som redan i 14 års tid hade blivit utsatt för detta sjuka beteende.
Jag visste inget annat.
Jag kunde inget annat.
Jag kände inte igen nåt annat.
Man behöver inte bli utsatt för incest eller pedofilism för att skadas som barn.
Jag vart skadad ialla fall ....Trasig....förstörd...
misshandlad fysisgt men mestendels psykisgt....
Ett barn som utsatts för sexuella övergrepp.(men som får hjälp.samtal.terapi) kan gå vidare.gifta sig.låta en annan älska sig.skaffa barn...acceptera världen...
Men vi andra sargade små trasiga själar....vad händer med oss som lär oss från grunden att det är ok att bli behandlade så fruktansvärt illa på alla sätt man kan... av psykiskt sjuka föräldrar som själva mår så dåligt så de skulle behövas plockas bort från föräldrar rollen.Nu menar jag inte riktigt psykisgt sjuka hjärnskadade vuxna..utan själsligt störda....människor som inte kan förstå barns behov....och kunna ge dem äkta ren underbar kärlek..utan är så labila själva så barnen aldrig vet vilket humör ännes föräldrar är på..Alltid behöva vara orolig..på sin vakt..ta ansvar..aldrig släppa kontrollen..aldrig få vara bara ett barn...få slappna av...
Som i ena sekunden slår sitt barn med ord eller handen...
utan mening eller sans.för att bara efter någon minut senare krama om det stackars förvirrade barnet & köpa en barbidocka.glass eller godis., dag ut & dag in. Håna sitt barn..hata det...stressa det...svika...
Att aldrig som barn få känna sig trygg.kunna känna att man kan lita på sin mamma.Att hon finns där.
Utan i hela sitt liv veta att mamman pratar illa om dig
.slår dig.sviker dig.skiter i dig... och älskar dig....men bara när någon annan ser på.När det var nattliga efter fester hemma hos oss...När tidningarna var hemma för "ett hemma repotage".
Ett spel för gallerierna...men aldrig annars..
För annars är du bara ivägen..ett jobbigt barn som tar plats....
Att aldrig få känna att man räcker till för sin älskade mamma.
Jag älskade marken min mamma gick på.
Hon var den vackraste som fanns.älskade henne så mycket...
Jag var stolt över min mamma..Hon luktade alltid så gott..
Hon var alltid så bländade vacker....med sitt röda långa hår..
de vita tänderna..vackra munnen..det bländande leendet..de vackra färgstarka klänningar & allt tingelitangel hon smyckade sig med..hennes vackra blåa ögonen som glittrade i all sin glans...
Hur kunde hon vara så elak..när ingen såg...när ingen visste...
Hon var aldrig nöjd. ,hon nöp..slog mig..lämnade mig...hotade mig..psykade mig...jag fick alltid ta hand om mig själv vart vi än var eller hamnade...alltid...Hon sket fullständigt i mig...
Det var alltid nån annan stackars vuxen snäll människa som kollade vart jag var eller såg till så att jag skötte mig...eller lekte med mig...busade...tog sig tid med mig...
Jag ville aldrig följa med mamma hem..ville alltid stanna kvar eller följa med de som för stunden tog hand om mig..& det fick jag varje gång...Tänk vad mycket som jag kunde blivit utsatt för...
Hon tyckte bara att det var skönt att slippa mig...
Hon frågade mig alltid..minst tre gånger varje dag i flera år..
- visst är jag världens bästa mamma..Visst älskar du mig??
men.ni som läst innan vet att allt detta har jag redan rett ut.
Jag är klar med den biten när det gäller min mamma.
Men.varför fortsatte jag att må dåligt.varför har jag helt plötsligt börja sova så fruktansvärt oroligt så jag vaknar med sovmadrassen halvt nerhasad på golvet.påslakanet ligger jag krampaktigt & håller i som en snuttefilt medans duntäcket är hopknölad som en stor dunboll längst ner i vänstra hörnet i min säng...
När jag nämnde detta sist för Dr Bo så skrattade han till.medans jag satt där helt ihopsänkt över mina knän i hans förbannade jävla fåtölj som jag försvinner i om jag inte sitter framåtlutad.liten som jag är...
Jag gråter & gråter.njaaa.inte hos honom.aldrig.men hemma.så fort jag blir ensam.så kommer alla dessa tårar.tankar.
I dag... ramlade ett av alla mina spöken ut ur min garderob.
ETT RIKTIGT STORT JÄVLA MONSTER!!!!
Mamma.
Det är mammas förbannade förtjänst att jag bara dras till psykopater, svin eller idioterna.
Hon har lärt mig att acceptera deras beteende.
Jag sa alltid kaxigt.- den dagen min kille ännes tittar fel på mig.den dan drar jag, sa jag 14 år gammal.
Den första var otrogen.den andra spottade mig i ansiktet,gav mig örfilar.sparkade mig & våldtog mig, då var jag sexton...
När jag var 18 gifte jag mig med mannen som våldtog mig varje natt i 6 månaders tid.Efter att vi gift oss rörde han mig aldrig...
Nästa kille LEJDE en "snubbe" att kicka ur barnet(vår son)
ur min mage.
När snubben äntligen fick tag på mig var jag redan i 7 månaden
Han tog tag i mig & sa.
- fan Mia.jag kan inte.du är ju fan höggravid & så gick han.
Jag stod som förlamad där på Odengatan utanför cafe´t han kom utrusandes i från...tills jag fick tillbaks styrkan att röra mig hem till min mamma som jag den gången hittade i sin säng.inkletad med spya i sitt vackra hår isnmetad över hela hennes ansiktet.
Jag vet att jag ringde då till min moster.Jag grät.men hon svarade bara att.
-Mia.jag varken orkar eller har lust att prata med dig.för oss är du död & så la hon på...
Då var jag 19 år gammal.
Skall jag fortsätta.nääe.alla har sin storys... alla har något att berätta.
I dag när jag var ensam.så för första gången talade min lägenhet med mig.
Jag gick gråtandes omkring & tog på alla minnen från mina ex.
B´s 4.a märken./.hålen i hall garderoben han måttade sin stål hätta doja mot mitt huvud men jag duckade så han slog i skåpet i stället.
J´s alla borrål. B´s alla dragna el kablar som fortfarande ligger kors & tvärs igenom hela lägenheten.osv...minnen..minnen av alla mina ...accepterade ex..
Jag gick igenom allt.
Tog farväl.förstod verkligen varför Jag lät dem göra mig så illa.om & om igen... varför jag aldrig gav upp.utan stannade kvar år ut & år in.varför jag aldrig släppte taget... varför jag lät mig bli så illa behandlad...varför jag älskade dem mer & starkare för varje gång de sårade eller gjorde mig illa...
För jag visste inget annat.
Jag kunde inget annat.
jag vågade inget annat.
jag såg inget annat.
jag drogs till det..
I dag förstod jag det.
Jag kommer aldrig att acceptera något annat.
Så därför kan jag inte bli två igen.
Måste lära mig att ensam faktisgt är starkare än att vara ensam när man är två..
Känner lite honung i mitt bröst...
Jag kan ta igen på min sorg & smärta...
Jag bara jag..kan heala min trasiga själ...för det är mitt liv..
Har slängt bort så mycket bra liv sedan jag var 14 år tills nu..
Nu är det MIN tur att få känna ÄKTA & RIKTIG glädje.
Jag skall bara tänka på mig själv.
Jag skall komma i första rummet.
jag skall ge mig själv underbara år av bara glädje... inte tvinga mig att göra nåt jag inte orkar eller vill.
Inga måsten... Inga tvång... inga lögner.
Utan bara njuta av livet som finns kvar.
För det är jag värd...
Natt Barnet!!
Det är då jag går in i min egna lilla trygga värld och stänger av allt annat.
Jag vill få TÄNKA ifred på natten som jag inte har ro att ta hand om,sortera...förlåta,gråta om på dagen.
Det är som att jag förknippat dagen så mycket till verkligheten att jag inte kan leva i den,
vill bara springa ifrån den. Natten den älskar jag den vill jag leva i och flyta runt i.
Jag glömmer allt om natten. Jag minns allt om natten.
Sen kommer drömmen ....där jag frår träffa alla jag inte får se i verkligheten..
God natt till dagsljuset´s sken..
TRE små brev!!
Fick 3 st brev i dag från en okänd Vän!!
Breven berörde mig så kraftfullt så jag valde att sätta i hop dem,plåstra om dem..Plasta in dem & visa upp..
Jag behövde verkligen detta..VERKLIGEN i rätt stund...I går natt var en SVART DAG!!!!
Läste din blogg.
Vi har mkt gemensamt.
Mkt...
Jag tror vi har mkt att ge varandra i utbyte. Vi har liknande erfarenhet och barndom.
För det första vill jag bara säga att jo, det går att älska dig.
Du kommer att bli älskad. Du måste älska dig själv också. Men det kommer att bli bra.
Du är en vacker tjej. Både insida och utsida när jag läst din blogg.
Tror din blogg hjälper många för du sätter ord på känslan.
Och jag lever din känsla också.
Jag kom bort från den som gjorde mig så illa, precis som din gjorde
Känner igen mig i så mkt du skriver att han gjorde men du får inte tro på honom,
precis som jag inte får tro mitt monster. Men säg det till cellerna.
Men finns det hopp... och det måste det. Det är ju livet. Och det måste finnas för oss. Eller hur?
Du är bra. Och jag ser hur du kämpar. Du är så stark bakom allt. Även om det inte känns så.
Jag förstår dig precis. Brukar inte normalt läsa länkar och inte bloggar... men nu sa ngt att jag skulle det.
Jag skickade den också till en vän som också råkat ut för ett monster.
För vi kämpar med samma sak nu efteråt. Och hon sa att hon upptäckt din blogg också nyligen och hade precis tänkt skicka den till mig då jag sagt dina ord till henne nu i snart ett år. Och hon sa också att du är enorm och att din blogg kan hjälpa så många. Läste lite bakåt men hann inte helt. Det är som att vi levt parallel liv.
Jag började också med att prata minnen med honom. Jag blev helt kall när jag läste din från början.
Du är verkligen själsvän, och det kände jag direkt.
Och jag vill bara ge dig en kram och säga att du duger. För du ÄR bra, du ÄR bättre än andra! Och du är fasen ingen hora. Du är ingen bitpåse. Du är den som förtjänar godhet, blommor, kärlek, ett leende och ngn som säger att du är sexigast. Som ser efter din trygghet och är muren ut mot andra. Och det finns och du förtjänar det. Men samtidigt i din inre svaghet är du så enormt stark. Men när man är det, så blir man så sårbar för dem som vill trycka ner.
Vad gör dig då så mkt bättre, jo din enorma lojalitet? Den som vi tycker är sån styrka. Men som också är det största fallet.
Vet du vad som gör dig så ofattbart stark? Jo du fightar tillbaka. Du skriver om det.
Du skriver för att du vet att det är så fel. Du slåss tillbaka.
Det är vad som gör dig så stor.
Du är inte ensam. Jag har sett dig.
Massa kram till dig.
Orkar inte skriva mer för jag blev så berörd.
Tårar som rinner.
Du satte ord på mina tankar, känslor...
Och drömmar som kraschat. Insikter.
Trasiga.
Jag blir Manisk!!
Jag kan trycka bort känslor som varit starka så hårt att jag spricker åt andra hållet.
Jag blir manisk. Jag känner ingenting, intalar jag mig själv.
När jag i själva verket är förkrossad.Det kommer ikapp mig.
Det finns ingen värre tid för oss "mästare på att förtränga".
Det är dessa nätter vi slukas av våra undangömda demoner.
Det är nu de äter oss med öppna munnar.
Vi kan inte fly längre.
Jag vandrade runt i lägenheten, rastlös.
Kände hur den oroliga känslan började bubbla upp.
Jag vill INTE vara ensam!!!
" Den sista droppen föll och rörde om "
Saknaden,tomheten..de avklippta sönderfrasta..sönderbrända..
...fnasiga beskyddade vingar runt dig...min lilla ängel..mitt lilla hjärta...
mitt allt. mitt liv..min sol..min stolthet... smärtan är större än saknaden.....
Du lämnar din trasiga mor i det fördunkla..i missärens smuts & brusta löften...
I ärlighetens namn...förlåter jag dig...
Amen!
Vi har slagit varandra blodiga med hårda elaka.vidriga ord...
Jag utplånar mig själv för att sluta tänka på dig...
Orden blir hårdare...
Bitterhetens smärta förintar min sargade själ
till en svart vidrig gegga...
Vi har slagit varandra blodiga med hårda
elaka.vidriga ord...igen...
Min sarga själ,
den lilla styrkan av förnuft har förintas... sliter i mig... gör mig hel av smärtan.
Det är vidrigt när mina händer.mina ögon och sinnen upptäcker när jag vaknar med tron om att det är dig jag krampaktigt håller om, och jag ser förvirrat upp och märker att det inte är du den här gången heller... det luktar inte du.....inte dina ljud..dina andetag..din värme..dina rörelser..när du sover......den här gången... aldrig mer den här gången.finns inte...
blir aldrig mer den här gången.
Jag skriker tyst,innombords så jag tror trumhinnorna ska tryckas ut ur öronen inifrån... Jag vill klösa och banka ut all smärta ur mitt bröst..men inte av högmod ...utan av smärtan att sakna dig... som jag älskar.. En idiot skulle rygga undan din vrede & hat och ditt avsky.....men inte jag...
Kan inte andas.måste.andas.men utan dig...
Jag som älskade luften du andades, marken du gick på.
Min andra hälft är borta..Vad är jag nu...då jag måste bli hel igen..ensam..
Ömkar mig inte. Jag är en narr..
Jag vet.jag beter mig som ett omoget barn i strid...
En förtvivlad kamp som handlar om saknaden av dig...
Min bäste vän ,min älskare har sårat mig kallblodigt till sin spets...
och jag har sårat dig med blodiga ord...oförnuftets klinga har dräpt..
Och jag tillåter mig själv att smärtsamt genomlida detta krig som kallas kärlek...
Jag saluterar...
Låt min sorg få hata?
Jag ser ljuset i tunneln....
Det är dags nu,
Det är dags att jag gör mig fri
och inte låter den här jävulen
skada mig mer?
Förtvivlan och desperation, vanmakt av förblindad kärlek,
Åtrå, uppgivenheten och ursinnighet.
Bitterhetens sötma får mig att spy galla
Uppriven och kränkt
kan jag inte hålla mina känslor och vrede tillbaka?
Den är så djupt skuren?
Brutalt trasig? Hänsynslöst sviken.
Hånad, lurad.förlöjligad.
Vår destruktiva relation är över.
Jag försöker se ljuset bortom min jävla tunnel?
Så låt mig få hata ifred?
Hur mycket svaghet
finns det i att älska.......
Avtryck av dina tänder över min kropp....
ett raseri utav förakt & hunger,
Spår efter lögnaktiga vidriga....
absurda nätter med dig,
De kommer alltid att finnas kvar på min sargade... själ?
Du hatade mig & ville förinta min styrka,
min åtrå & hunger...
Min kärlek till dig...
Dina tänder på min kropp...
Du trodde du var vacker i mörkrets sken...
Hur kan något som luktar så illa av hat,
sjukdom & falskhet tro sig att vara vacker??
Jag skrek... kved...
Du sa att du alltid ville bita,
slita ihjäl dina kvinnor & män
efter dina orgasmer & parningsakter ?
..med dina offer lamm...
Hur skulle jag då kunna njuta
av dina lekar du utsatte mig för
Som jag trodde var i kärlekens passion..
ett sjukt bevis på att du älskade mig
så mycket så du bet mig i ren kärlek..
Men nu vet jag ?
nu vet jag..att du är ingen vacker Man..
Även du är ett offer av hatisk hunger..utsatt för orena lustar..
Ett litet rädd lamm som söker sin trygghet... på sitt sätt..
Att förinta snälla människor... ...
Och så har du stake att säga att mina lekar roade dig aldrig,
När det var du som lekte med mig om & om igen?
Liten Puff i mörkret..
Till "Dig som skrev "ta bort"...
Du skrev detta inlägg till mig så är det inte wille som skrev...
Vi undrar vem du är som utger dig för att vara Wille??
Va patetiskgt & svartsjuk du är...
vill du se mrer av W så finns det flera bilder som kan "störa dig"*ler..
http://www.poeter.se/poetHome.php?writerId=17766
eller varför inte se ännu mera bilder på Wille & mig...
http://sadista.bilddagboken.se/
"Bimbon ..och Varanen" ..
Han sa, "Jag älskar dig,men är inte kär i dig"
När jag trodde att allt var oki..
När jag trodde att "han" hade kommit på att jag var den han faktisgt älskade & ville ha..
När jag trodde att "han" var nyförälskad i mig...
När jag började att må bra igen..
När "han" fick mig att börja längta efter honom...igen..
Jaaa.
då säger han..
Jag älskar dig..men jag är inte kär i dig..
& så försvann all romantik...
För Kärlekens skull.....
Smultron i din blick.elfenben i ditt leende..
Ditt hår är lika mörkt som havets botten..
och det slingrar sig runt min kropp likt en hungrig bläskfisk...
Dina ögon glittrar som solen dansar på vattnet...och ditt skratt är så ärligt underbart härligt..
Du får mig att le...känna fjärillar i magen..
Du får mig att bli vacker igen..Du får mig att skratta...att ännu en gång våga känna...
Ditt kropp språk talar till mig och ditt sätt att se på mig..ta på mig...får mig att tro
att Du är kär i mig ..på riktigt..och bara i mig..inga spöken längre..inga ridårer..inga falska spel...
...Du får mig att tro att det är mig du har valt...
Dina armar söker sig runt min kropp..hungrigt,men samtidigt så beskyddande..
Hos dig vill jag stanna.Hos dig är jag trygg....
Att få somna brevid dig..vakna brevid dig...
Känna din arm runt mig...
Somna efter nattens smekningar ,efter att vi svettas tillsammans..
När vi har dansat ?vår? dans tillsammans bland fuktiga lakan..
Få vakna av din hunger som kommer in i mig....igen...höra dina läten..
få känna dina tänder leta sig lekfullt..retsamt på min hud...naffsande...få mig att rysa...
Men ännu en gång..är jag någon annan du vill ha..någon du smärtsamt saknar...
Många ansikten..många kroppar du saknar i dina armar...som du för stunden hittar i min barm..
Du älskar med mig samtidigt som du älskar någon annan...
Din blick börjar bli svart,.din ton förändras...
Dina armar finns inte längre där,din hand smeker inte längre min kind
& dina läppar vill inte längre bli berörda..
När mina läppar öppnar sig så finns inte längre din ivriga hunger där..
Du är mättad....
Du vänder dig bort i från mig....igen....för kärlekens skull...
Ett beslut att fatta....
.
http://www.mia-makila.com
Smärtsamt men sant. Jag kommer aldrig att bli riktigt älskad.
Jaa, . Joo visst fan kan man älska mig.
Men bara passionerat & kraftfullt ett tag. Sedan tar det STOPP..som alltid...
Ända sedan jag var liten letade jag efter en Man till mamma.
Även fasten jag hade en pappa som mamma var gift med, men som aldrig var hemma
för han alltid var på turnéer,så raggade lilla jag snygga långhåriga hippie killar på Vanadins badet
eller i Wasaparken till mammas förtjusning & smicker, men så klart hade egna barn & fru....
När jag vart lite äldre och upptäckte kärleken så började jag ragga åt mig själv.
Hann att både förlova mig, flytta hemifrån & separera innan 17 års ålder .
Gifte mig första gången när jag var 18 år (dock endast i 2 månaden den gången)
Och på den vägen är det?
Flickan som letade efter den sanna kärleken.
Eller
Flickan som letade efter den ärliga bekräftelsen.
Hur många tusen gånger har inte jag fått höra..
Kvinna, du är underbar.Du gör mig så lycklig.Gud vad jag älskar dig Du är kvinnan i mitt liv
Du är meningen med livet Jag gör allt för dig.Gift dig med mig.Jag vill flytta ihop med dig.
Men så går det max två månader & orden är utbytta.
Va faan, låt mig få vara ifred,
(Innan fick jag inte en sekund för mig själv)
Ring inte hela tiden & kolla vad jag gör.
(Innan ringde vi varandra & pratade i timmar om precis allt eller om ingenting alls)
Måste du bli helt galen bara för att jag inte svarar på dina sms på en gång?
(Innan fick jag tömma inboxen i mob. För att hans mess drasade in)
Måste vi ha sex hela tiden. Jag är ju trött.
(Innan hade vi sex så ofta så jag tappade räkningen & mer därtill)
Jag måste hitta mig själv innan jag ger mig in i en ny relation. ? men med andra går bra,så klart.
(Innan var jag allt för honom & han ville göra allt med mig)
Jag är psykiskt störd/ostabil.. Så jag är endå inget & ha..
(Innan pratade vi om våra inre brister & själsliga sår & jag sa att jag älskade honom för den han var)
Tragiskt, men jag har insett att mitt liv kommer att fortsätta med att ha 3 månaders relationer!!
Jag har alldeles för stora krav..
Jag BEHÖVER ha en man som älskar mig så mycket så att det gör ont i hela honom när han inte ser mig..
Jag BEHÖVER att han med ömhet & värme i sitt bröst vill ta på mig & älskar när jag tar på honom...
Jag BEHÖVER att han köper mig blommor..presenter ..skämmer bort mig..överraskar mig...
Jag BEHÖVER att han ska bli glad när jag skämmer bort honom...
Jag BEHÖVER att han ska vilja göra allt med mig.....dela allt med mig.....prata om allt med mig...
Jag BEHÖVER att han ser mig....lyssnar på mig... delar sina tankar med mig...
Jag BEHÖVER att han delar sin smärta.sorg.glädje..kärlek med mig....
Jag BEHÖVER att han tar "hand om mig"... och låter mig få "ta hand om" honom...
Jag BEHÖVER ha en man som är nöjd med sig själv, så han har lugnet och styrkan
att kunna leva tillsammans med mig..
Jag BEHÖVER att han förstår vad jag har gått igenom "innan?,
så han hajar när jag flipprar ut & blir osäker... istället för att bli arg & "backar"
Tre månaders relationer är i mitt liv ALLTID:
intensiva.smärtsamma.hissnande oroliga.impulsiva.hetsiga.galnasjuka,bittra eldiga.lögnaktiga smutsiga
Och det enda jag vill i mitt vuxna liv vara att hitta Mannen i mitt Liv ...
Och hur svårt är det..suckar...
*skrolla ner & läs gamla bloggisar*
Jag älskar dig..men kärleken övervinner inte allt,sa han...
LÖGNEN BAKOM SANNINGEN!!
Trodde Vi gav varandra ett lugn i all vårt kaos vi bar och hade med oss.
Trodde de onda försvann & jag kände mig säker hos dig
Trodde du kände dig säker hos mig...
Trodde jag gjorde dig lycklig.hel..
Trodde att hos dig ville jag stanna. Hos dig ville jag bli så liten.
Trodde Du fick mig att känna mig fri från alla faror.
Trodde att jag var önskad.behövd.älskad.
Trodde att Du tog hand om mig.brydde dig om mig?
Men......
Du blir arg på mig.du irriterar dig på mig.
Du biter mig i halsen i vrede & i hat...
Du hugger..sliter med dina tänder över hela min kropp.
Du tar struptag..
Du hotar att slå ner mig,,
Du hotar med att kasta ut mig från ditt fönster på andra våningen
Du kallar mig HORA!!
och ...
Ändå träffas vi...
Ändå vill du ha mig som vän..
Ändå finns du alltid där för mig....
Ändå skickar vi sms flera st om dygnet. till varandra.
Ändå tar du hand om mig när jag är sjuk.
Ändå läser du högt ur en bok,för att stilla min oro.
Ändå kan du inte sluta ta på mig.smeka mina händer.krama mig,naffsa i min hand lekfullt...
Ändå ger du mig "blickar"....
Ändå ljuger du för mig,låter mig lida i smärta..
Ändå behandlar du mig illa.skäller på mig..
Ändå vägrar du prata med mig bara för att det inte passar dig..
Efter ett tag...efter allt...så skickar du ett av alla tusen sms...
"jag älskar dig,men kärleken övervinner inte allt"
Du blir tyst.du tänker tysta tankar?
Du hatar mig..för min styrka..för att jag inte förstår dig..
men det gör jag..
Du fräser i från & vi missförstår varandra,konstant...
Trodde tiden fanns till..men Du beslutade att den inte skulle finnas mera...
Vi försökte ...att acceptera varandra som den vi är..
Inte göra om..Inte ljuga...Inte såra...Utan bara vara...
Jag såg igenom dig. men du såg inte mig.tror inte du såg mig alls..
Tillsammans är vi något som inte behöver bevisa något....Trodde jag...
Tillsammans kunde vi sova tryggt...rygg mot rygg..tills du inte kunde det längre...
Innan fanns där Inga tårar.inget hat Inga frågor.
Nu är allt bara ett enda smärtsamt kaos... två som sover
o-tryggt bredvid varandra.. en mardröms sömn..
Nu vill du inte känna min fot försiktigt letandes under täcket efter din varma kropp...
Nu vill du inte vakna & se mitt ansikte brevid dig....
Jag älskade ju dig för den du är.
Jag trodde att kärleken övervinner ALLT!!!!
Du behövde inte vara någon. Inte spela någon.
I mina ögon var du den Man jag behövde?
Den Man jag letat efter..Den Man jag så länge har behöft...
Lugnet efter stormen hade kommit för att smeka mitt sinne till ro?
Du är så mycket.så mycket bra för mig,trodde jag...
Jag tackade dig för att du andades samma luft & såg samma värld som mig?
men..du svek både dig ..oss & mig...och raserade allt vi hade planerat tillsammans..
Jag attraherades så mycket av din skönhet,så jag såg inte alla fel & brister...
Finns det aldrig något slut på dessa smärtsamma kärleks ritualer...
Tuvärr..Hatar flirteri & otrohet..lögner & skitsnack?
Jag hatar flirteri.ett billigt beteende.ett sätt att skrika ut sin oro att man inte passar in.
Ett rop på bekräftelse onani? ett sätt att visa öppet att man inte känner att man är ok.
Det finns inge osexigare med en snygg man som flirtar & kråmar sig.
En liten manlig slampa.för det är precis vad jag tänker när jag ser en
vacker el snygg eller söt kille/man kråma sig & förlöjla sig.
Ännu värre om man dessutom VET att han är upptagen.
Då spyr jag över honom med förakt!
Nääee. flirteri inger mig inget som helst respekt eller trygghet.
Jag var själv en sån person. Nu är jag tvärt om? & det tar bättre.
Alla vill ha den svårflirtade? men jag är endå inte villig att bli tagen?
Vill jaga själv.se vem jag kan få? utan att visa öppet att jag e´intresserad.
Om han jag vill ha skannar min blick..min hunger ,så är han intressant ?
Men ser jag en snygg kille förvandlas till en valp på krogen.i affären.på tunnelbanan.
då får jag avsmak.det inger mig inge som helst intresse eller åtrå.
Jag blir bara blasé´? & vill slå honom med spydiga kommentarer
som får honom att gråta sig till söms.precis som de kvinnor han har fått somna in i tårar?
För all de svikna löftena.flirteri bakom sin kvinnas rygg.
Eller ändå värre,,,, framför hennes ögon? och fått sina kvinnor att känna sig så små.så oönskade.
så överkörda? bland de andra kvinnornas blickar.tissel & tassel. & hånflinen?
Hatar att Mannen jag tillhör eller bara är ute med får mig att känna mig som ingenting?
Alla andra kvinnor i samma rum är betydligt mer intressantare.tydligen..och bevisligen?
& mannen jag är ute med beter sig som en hungrig varg i en hage full med bräkande lamm?
fast att jag sitter vid ett fulldukat bord med lagad doftande god mat?
Jag ser att alla upptagna kvinnors Män suktar efter mig.
även de ensamna männen ser mig & ser med förakt på mannen jag dejtar
som inte tar hand om mig utan springer runt som en valp & dreglar runt?
medans jag sakta drar mig? bakåt & älskar mig själv för att jag inte är lika slampig
som de kvinnor som får min ?man? att beter sig som han gör?jag är BÄTTRE än dem!!!
Jag har självrespekt & är kvinnligare än kvinnlig & det kommer jag långt med
Jag inger RESPEKT bland Männen?
Jag visar mig inte sårbar.ställer inte till en scen.men jag ger igen.så hårt.så det gör ont i själen
på den som sviker mig?när han minst av allt anar det?
Föraktar även de män som i sällskap med sin kvinna älskar marken hon går på..
Men.när han är ensam älskar han marken alla andra kvinnor går på?
Lika billigt.. Lika vidrigt.. Lika svinigt
Önske Mannen, Finns Han??
 Önske Mannen, Finns Han! En soul maids. En bästa vän, älskare & kompis, mitt andra jag. Min andra hälft... Jag vill ha en Man i mitt liv som vill ge & ta vara på det vackra som finns, kärleken, respekten & ömsidigheten, troheten & glädjen över att få somna bredvid varandra och vakna upp tillsammans varje morgon, Som med kärlek masserar mina ömma fötter, som smeker min onda rygg & nacke tills jag somnar, eller tvärtom så klart.Så självklart.. Som ser på mig från månljusets sken med ett leende och tänker att han är så lycklig som får göra mig lycklig med sin egen lycka.. Vår gemensamma lycka. När den ene är sjuk eller hängig, eller bara "Down"...så tar den andre vid... Stöttar & ställer upp...och finns där... Masserar, gör mys, tar hand om varandra. Små bubbelbad mitt i veckan. Krypa upp hos varandra till en film i soffan. En liten överraskande blombukett som står på köksbordet & en lapp där det står. .. " tack för att du finns"... bara så där. Inte för att man MÅSTE,utan för att man vill... Vill ha en Man Som endå kan ta vara på både sig själv & mig. En händig Man, som ser vad som behövs, som är alert. Vaken & på.. Som är hjälpsam & varmhjärtat som ser andras behov & kan bejaka det. (Till måtta) Som är försiktig, snäll. Smart, egentänkande och förförisk, Att kunna leva tillsammans & synka våra olika liv på ett fungerande sätt. Att lyssna på mina ord & min vetenskap & kunskaper. Som inte kör över mig. Som älskar min inre styrka & de små egenskaperna jag har. Som älskar mig för den jag ÄR !! En man som inte har svårt att haka på alla mina impulsiva initiativ och förändringar som jag gärna vill rucka på & göra nåt nytt & galet med. Har svårt att acceptera och förstå att alla inte vill eller kan haka på i mitt tempo.Kan dessvärre stressa sönder en människa, men inte med flit. Jag behöver någon som har viljan att göra allt för varandra så den andre mår bra. Någon man inte vill vara utan, Dela allt med både livets glada och tråkiga stunder. Inte försöker trampa ner mig, tysta ner mig. Kväva mig med elaka ord eller lögner..Vita som SVARTA!!. Finns du underbara Man..?? Tror inte det.men jag ger aldrig upp..Aldrig!! |
