Jag blir Manisk!!

Jag har blivit en mästarinna på att förtränga.
Jag kan trycka bort känslor som varit starka så hårt att jag spricker åt andra hållet.
Jag blir manisk. Jag känner ingenting, intalar jag mig själv.
När jag i själva verket är förkrossad.Det kommer ikapp mig.
Det finns ingen värre tid för oss "mästare på att förtränga".

Det är dessa nätter vi slukas av våra undangömda demoner.
Det är nu de äter oss med öppna munnar.
Vi kan inte fly längre.
Jag vandrade runt i lägenheten, rastlös.
Kände hur  den oroliga känslan började bubbla upp.

Jag vill INTE vara ensam!!!


" Den sista droppen föll och rörde om "



Saknaden,tomheten..de avklippta sönderfrasta..sönderbrända..
...fnasiga beskyddade vingar runt dig...min lilla ängel..mitt lilla hjärta...
mitt allt. mitt liv..min sol..min stolthet... smärtan är större än saknaden.....

Du lämnar din trasiga mor i det fördunkla..i missärens smuts & brusta löften...
I ärlighetens namn...förlåter jag dig...

Amen!


RSS 2.0